Bankkonto i Australien

När man flyttar utomlands är det många praktiska saker att tänka på. I de fall du ska jobba i landet behövs i de flesta fall att ett bankkonto.

I Australien är det relativt enkelt men det är en del saker som du behöver tänka på.

Poängsystem för att identifiera dig, olika typer av indentifikationer ger olika poäng, mest poäng ger pass. Dock räcker det inte med ett pass när du ska öppna ett bankkonto. 

En sak som skiljer sig ifrån exempelvis Europa är att man främst använder sin egen banks bakomater då det annars tillkommer en avgift på ett par dollar. Att ha en bank med bra täckning, många bankomater kan därför ofta kännas viktigt. Vad många dock gör är att ta ut extra pengar, "cash out" när man handlar i matvarubutiker, seveneleven och liknande. Det är enkelt och smidigt.

Några exempel på olika banker och min erfarenhet utav dem.

Commonwealth Bank-
Vad det verkar som, den största banken här nere, de är fortfarande ägda av staten och tar avgifter på mycket. De har dock många bakomater runtom i Australien vilket ger dem en klar fördel.
ANZ-
En av de största bankerna som även de har gott om bankomater och kontor.

National Australian Bank (NAB)- 
NAB har gott om bankomater och har det stora fördelen att deras enklare konton och kort inte kostar något till skillnad från de andra större bankerna.
Westpack-
Populär bank som erbjuder liknande erbjudande som de andra storbankerna. Haft flera vänner som har använt Westpack och varit nöjda.

Det finns såklart flera banker med olika för och nackdelar. Dessa är de största och har många kunder. Titta vad som passar dig. Jag hade Commonwealth från början men bytte sen till NAB som jag har varit väldigt nöjd med. Det enda har varit att NAB har visa debit kort vilket med man får betala en avgift när man bokar med exempelvis Tiger Airways. Denna avgift slipper man med Master Card.

Lycka till, beslut är sällan oåterkalliga och det går alltid att ändra senare om du inte är nöjd.

Jobba i Australien

Att ta sig till Australien för att jobba under ett år på ett Working Holiday visum är vanligt och inte svårt för dig som är under 31år. Jag ska köra en följetång hur jag har löst de olika delarna. Svenskar har generellt bra rykte i Australien och det är relativt lätt att hitta arbete om man jobbar hårt för det och har du har lite erfarenhet sedan tidigare. Om du har funderat på att åka oavsett du har kompisar som vill hänga på eller om du måste åka ensam för att komma iväg, ÅK!!

Brighton Beach- Melbourne
Feb 2011

De olika delarna för att börja jobba i Australien som jag kommer att gå in på närmare framöver! 

- Visum
- Flygbiljett
- Medicare
- Bankkonto
- Tax File Number, TFL
- Jobb
- Lägenhet
- SIM-kort

Melbourne utsikt!

Utsikten från min balkong!

Jag bor mitt i centrala Melbourne med det mesta som staden har att erbjuda runt hörnet. Nära till vänner, kultur och shopping! Har mitt eget rum men delar lägenhet med två andra, rekommenderar att dela lägenhet när man flyttar till ett nytt land. Bra möjlighet att lära känna trevliga människor men se till att leta på plats, det kan bli helt fel, se lägenheten och träffa dem som bor där innan du flyttar in. Att först bo några nätter på hostel ger en möjlighet att träffa andra i liknande situation. En av mina bästa vänner här nere träffade jag på de första hostelet som jag bodde på. Fick massor med tips och har även kontakt med flera av de andra.

Blackout av Johanne Hildebrandt

När jag växte upp prioterades långa sommrar vid sommarhuset i Stockholms norra skärgård, vi åkte sällan utomlands och jag var grön av avund för en av mina bästa vänner varje år åkte två veckor till Spanien eller Grekland. Varje år! Dock spenderade hon resterande delen av sommaren mitt inne i stan, utan närheten till hav och kobbar men det hade jag då inte en tanke på. Jag ville resa.  

År 2001 blev ett omskälvande år för mig, jag gick i gymnasiet på ett internationellt samhällsvetenskapligt program. Jag var med i ett par olika utbyten och började resa. Följde Terrorattacken mot World Trade Center New York på nära håll. Det var året som jag läste boken Blackout av Johanne Hildebrandt. Jag sträckläste den. Läste den igen och igen. Ville ut på fält och se världen. Lilla orten där jag bodde hade krymt. Ville se något mer. ICA och Swedbank var inte nog.

Boken har jag inte läst på säkert 6 år, måste se till att läsa den när jag kommer till Sverige i sommar. Minns en text om hur hon måste byta tampong. I en bil fylld med män, någonstans mitt i Kosovo. Paniken av känna sig så liten men samtidigt hitta en lösning. Att upptäcka nya kulturer och hur olika men ändå lika alla människor är. Att man klarar mer än vad man tror. Kommer inte exakt ihåg att vad det var men jag hade boken i min väska och på nattduksbordet, länge och inpirerades av hennes mod och misstag. Äventyret att se så mycket mer. Att världen faktiskt är nära. Allt handlar om sätta upp mål och jobba hårt får att nå dem.



Bild lånad ifrån Bokus



Jag har träffat många fantastiska människor. Men det är få som så har skakat om min värld och gett så mycket inspiration som Johanne.

Tack Johanne!



Skype, en bra vän..

Som långresenär och utlandsboende, det finns en sak som gör att det ibland inte känns som att man är längre bort än grannstaden från familj och vänner där hemma. Skype. Att man kan enkelt ringa hur länge som helst utan telefonkostnader. Jag har tom skype i mobilen. Hur smidigt som helst! Perfekt när man går hem en sen kväll och vill prata med någon som är vaken. Genom telefonen är det dessutom betydligt bättre samtalskvalitet i jämförelse med att prata via min dator.

Min pappa är ett bra exempel på en Skype ambassadör. Han övertalar ALLA om att skaffa skype och adda mig. :) Jag pratar också med honom var och varannan dag. På julafton sjöng min familj där hemma, några familjevänner i Thailand och jag i Australien Hej Tomtegubbar tillsammans via Skype.

Att kunna vinka till min brorson som är ett år på skype gör mycket för att inte känna sig så långt bort!

"Glädjen ligger i att det inte är som hemma!"

Staffan Hiemerson skrev 2005 en artikel om att bo utomlands, han har spenderat större av delen av sitt liv boendes utanför svenska rikets gränser runtom i världen.

Jag gillar verkligen en del av hans artikel som handlar om Ingemar Johansson angående att flytta runt om i världen och inte kunna de nationella koderna.

"Ingemar Johansson, mästerboxaren, uttryckte det väl, när jag en gång på åttiotalet intervjuade honom i Florida, där han bott något decennium och nu bestämt sig för att bryta upp och pröva på Kalifornien.
"Du är inte helt ung, Ingo", sa jag, "är det inte svårt när du rotat dig här?"
Ingo svarade: "Jag har mina rötter, där jag har mina fötter." "